Jon Eriksson 110 centimeter långa gädda ger honom ett medlemskap i 100-klubben och en vobbler från CWC.

Alla nya medlemmar i 100-klubben får en vobbler från CWC. Nyaste medlemmen heter Jon Eriksson. Han kvalar in med en gädda på 110 centimeter.
Jon Eriksson hade fått tips om en vik i Dalälven utanför Borlänge. Efter sex mindre fiskar högg en riktigt fin gädda på en av mörtarna. Den kvalar med lätthet in i 100-klubben, men Jon retar sig lite på närheten till en annan drömgräns.
– Lite jobbigt att vågen än en gång stannade strax under 10-strecket men det är bara att jobba vidare, säger Jon.
Den 110 centimeter långa gäddan är Jons första anmälan till 100-klubben. Som belöning får han en vobbler från CWC.
Vill du också bli medlem? Klicka här för mer information.
Morgan Fihn

Efter första rättegångsdagen fick Don Staniford besök av polis och gränsförvaltning. De gav honom då ett utvisningsbeslut. (Foto: Don Staniford)

Don Staniford står inför rätta i Kanada för förtal – åtalad av Cermaq, ett statligt norsk laxodlingsföretag. Anledningen är att han informerat omvärlden om verksamhetens negativa miljökonsekvenser. När rättegången är över riskerar engelsmannen Don att bli deporterad från Kanada.
Kanadas regering är uppenbart irriterad på miljökämpen Don Staniford. Efter första rättegångsdagen möttes han av polis och den kanadensiska gränsförvaltningen. Han fick då besked om utvisning från landet efter rättegångens slut.
Till TV2 Norge säger Kanadas fiskeminister Keith Ashfield:
– Utländska investeringar är viktiga för Kanada.
Skillnaden mellan att frivilligt lämna Kanada innan besöksvisumet löper ut och att bli utvisad, är avgörande för Dons fortsatta kamp för vildlaxen. Blir han utvisad kan han sedan nekas tillträde in i landet.
– Jag får väl fortsätta kampen i den smutsiga laxindustrins hemland Norge i så fall, säger Don.
Vi på Fiskejournalen stödjer givetvis Don i hans kamp. På vår sida Engagera Dig hittar du information om hur även du kan hjälpa Don i hans kamp mot norska miljardindustrin.
Morgan Fihn

Roland Carlssons drillade en gran i tron om att det var en fisk. Du hittar hans underhållande historia i Fiskejournalen nummer 1-2. (Illustration: Stefan Sonesson)

Hur skicklig fiskare du än är, så inträffar oväntade saker då och då. Ofta är det faktiskt fiskaren själv som är ansvarig för fadäsen. På fiskejournalen.se kan du dela med dig av en sann fiskehistoria. Ett urval publiceras sedan i varje nummer av tidningen.
I senaste Fiskejournalen delar Roland Carlsson från Floda med sig av historien då han drillade en gran i tron om att det var en fisk. Fiskejournalens medarbetare Nicka Hellenberg bjuder på överbackade och vattendränkta kameror. Avdelningen ”Sanna Fiskehistorier” är ett populärt inslag som ofta bjuder till skatt. Att bidra är både enkelt och underhållande – för oss som läser. Klicka här om även du vill bjuda på någon rolig händelse.
Morgan Fihn

Enligt en studie av forskare vid Uppsala universitet som Sveriges Radio tagit del av, är majoriteten av rödingarna i kraftverksmagasin svältfödda. (Foto: Svanthe Harström)

Fiskbestånden i anslutning till vattenkraftverk i Norrland återhämtar sig inte med tiden. Fiskarna blir istället mindre och färre till antalet ju längre tiden går. Detta rapporterar Sveriges Radio i dag.
Forskare vid Uppsala universitet har följt rödingens utveckling i 70 år på ett antal platser i anslutning till kraftverksdammar i norra Sverige. Sedan fördämningarna byggdes har genomsnittsvikten minskat kontinuerligt. Enligt Sveriges Radio visar en studie från universitetet att det finns ett tydligt samband med vattenkraft.
– Fisken förlorar i kondition och i storlek efter vattenreglering, det har man känt till ända sedan 50-talet, men vad man inte kände till var att denna process fortsätter hela tiden utan ände, säger en av forskarna till Sveriges Radio.
Enligt studien är den största anledningen näringsbrist. Man konstaterar att detta är en naturlig konsekvens när vattennivån höjs och sänks i den omfattning som ofta är fallet. Den art som blivit mest lidande är röding, men man ser även effekten på öring och lake.
Här kan du lyssna på radioinslaget.
Fler notiser om vattenkraft hittar du här.
Morgan Fihn

Don Staniford och hans advokat på väg till domstolen för att försvara sig mot norsk laxodlingsindustri.

Vi har nyligen berättat om miljökämpen Don Staniford som står inför rätta i Kanada. Han är åtalad för förtal av norska laxindustrin då han informerat omvärlden om de negativa miljökonsekvenserna som följer laxodling. Han utkämpar nu en kamp i rättssalen – både för den vilda laxen och för yttrandefriheten.
Den 16 januari inleddes rättegången mot Don Staniford i Högsta Domstolen i Vancouver. Man har nu nått drygt halvvägs av den planerade tiden. Advokatfirman som företräder norska staten har huvudsakligen riktat in sitt åtal på att Don gjort sig skyldig till förtal. Anledningen är att Don använt cigarettpaket och dess varningstext med budskap som ”Laxodling dödar”.
Don Stanifords advokat har tidigare kallat Dr John Volpe, docent vid University of Victoria, som då redogjorde för de negativa miljöeffekter som laxodling medför. I dag är det dags för Don att svara på målsägandens frågor.
Vi på Fiskejournalen stöttar givetvis Don. På vår sida Engagera Dig kan du följa utvecklingen. Där hittar du information om hur även du kan hjälpa Don i hans kamp mot norska miljardindustrin.
Morgan Fihn

Förhoppningsvis kan debattartikeln i Norran inspirera andra riksdags- och regeringsledamöter. (Foto: Morgan Fihn)

Folkpartiets ledande politiker sätter ner foten och visar med all tydlighet sin ståndpunkt i vattenkraftfrågan. Man efterlyser en modernisering av lagen och tycker att kraftbolagen skall kompensera för bortfall av biologiskt mångfald.
I en debattartikel i tidningen Norran, som är signerad av partiledare Jan Björklund (Fp) med flera, betonar man vikten av att skydda våra nationalälvar och dess biflöden. Kraftbolagens agerande och ansvar avhandlas också med kritisk ton. Man konstaterar bland annat: ”Samtidigt som arbetet med åtgärder pågår på länsstyrelser och myndigheter förväntar vi oss att kraftbolagen tar sin del av ansvaret för att åstadkomma lösningar för fiskens vandring och biologisk mångfald.”
Debattartikeln uppmuntrar även Havs- och vattenmyndighetens uppdrag att initiera en dialog mellan kraftbolag, miljöorganisationer och berörda myndigheter – men poängterar vikten av att lagen måste moderniseras.
Älvräddarnas ordförande Christer Borg tycker debattartikeln är mycket positiv.
– Glädjande att våra ledande politiker diskuterar lagförändringar. Nu hoppas vi att de kan mobilisera ett ännu större stöd bland fler beslutsfattare, säger han till Fiskejournalen.
Här kan ni läsa hela debattartikeln.
Morgan Fihn

Underbar som både sportfisk och matfisk. Kommer torsken tillbaka kommer den att berika vårt kustfiske på ett fantastiskt sätt. (Foto: Anders Nicander)

Kartläggning av torskens DNA som gjorts av forskare i Norge kan kanske ligga till grund för nyintroduktion av torsk i Bohusläns fjordar. Med rätt genetisk kod kan man kanske få fram torskar som trivs i fjordarnas lite sötare vatten och som inte vandrar ut till havs när den blir stor.
Det är tidningen Bohuslänningen som berättar om denna strimma av hopp för den en gång så talrika fjordtorsken. Med rätt kunskaper om vilka genetiska egenskaper torskarna behöver finns det en möjlighet att vi kan få torsken tillbaka. Tidigare har man planerat att ta ett antal torskar från Gullmarsfjorden och flytta dem till andra fjordar. Tillgången på torsk i Gullmarsfjorden har dock visat sig alldeles för liten. Nu hoppas man på att kunna ta torsk från någon sydnorsk fjord eller från Öresund.
Efter åratal av urskiljningslöst överfiske är torsken i dag i stort sett helt borta längs Västkusten. Detta till skillnad från i Öresund där torskbeståndet alltjämt är gott. I Öresund lyser trålarna med sin frånvaro. Bohuslänningen hävdar att de lärde tvistar om att avsaknaden av trålare är förklaringen till att Öresundstorsken lever och frodas. De lärda som skulle påstå att det inte handlar om trålarna finns nog inte. Däremot finns det fortfarande representanter för yrkesfiskets organisationer som hårdnackat förnekar en uppenbar verklighet. Men de kan väl knappast kallas lärda.
Du läser Bohuslänningens artikel här
Anders Nicander

Thomas Larsson deklarerar en satsning i 100-klubbens tävling Meterligan.

Thomas Larsson från Valbo har spänt bågen i årets Meterligan. Hittills har det blivit tre gäddor över 100 centimeter i favoritvattnet Testeboån. Den största mätte 112 centimeter.
– Jag tänker köra hårt i Meterligan i år, berättar Thomas i sin anmälan.
De tre gäddor som han hittills anmält har fångats i Testeboån i Gävleborgs Län. Metoden har varit ismete med agnad mört.
Vill du veta mer om 100-klubben och tävlingen Meterligan? Klicka här.
Här kan du läsa fler notiser om Testeboån.
Morgan Fihn

Det är ännu oklart hur många rödingar som smitit från kassodlingarna Landösjön. (Foto: Svanthe Harström)

Minst 30 000 rödingar har rymt från en odling i Landösjön, Jämtland. Det är uttrar som varit i farten och gjort hål i en av nätkassarna. Detta skriver Länstidningen i Östersund.
Personalen från företaget Svensk fjällröding, som bedriver odling i Landösjön, hade under senare tid upptäckt döda rödingar som flutit omkring i odlingskassarna. Då dessa hade bitmärken misstänkte man att utter hade tagit sig in i kassodlingen. Elin Simonsson är platschef på odlingen och hon beskriver upptäckten av rymningarna.
– Vi tömde då en av kassarna med slaktfärdig fisk för att se om uttern gjort någon skada på själva kassen. När vi lyfte upp den såg vi flera stora hål och där har cirka 30 000 rödingar som vägde cirka 700 gram styck rymt ut i sjön. Vi hittade också mycket fisk som uttern bitit ihjäl.
Man vet fortfarande inte om antalet rymlingar stoppar vid 30 000.
– Det är svårt att veta, men jag tror knappast att den bara gjort hål på en. Med lite otur är många av våra kassar skadade och det kan ha försvunnit mycket mer fisk från dem, säger Elin till Länstidningen.
Här kan du läsa hela artikeln.
Morgan Fihn