Övergreppsfiske i Hakefjorden

Annons

Storm över Hakefjorden. Av ett av kustens finaste fiskevatten finns det bara spillror kvar. (Foto: Anders Nicander)

Natt efter natt ser jag dem ute på fjorden. Gigantiska strålkastare från sillbåtarna bränner i novembermörkret. Fjorden töms på liv och fiskeflottan gör storvinster. Att Hakefjorden till stora delar är utpekad som extra skyddsvärd genom en Natura-2000 klassning glömmer man lätt när pengarna rullar in.
En gång var fjordarna i södra Bohuslän fantastiska marina fiskevatten. Tillgången på torsk var enorm, här fanns hajar, långor och rockor. Bestånden av rödspätta, kolja och vitling var så goda att många yrkesfiskare aldrig lämnade fjordarna för det farliga fisket på öppet hav.
Ett av mänsklighetens värsta överfiske tömde fjordarna på liv och till slut sågs flera ekonomiskt viktiga arter som utrotade.
Genom 8-fjordarprojekt har fjordarna numera fått ett skydd mot övergreppsfisket och allt fiske förutom fiske med krok och burar. Detta har gjort att fisken i vissa områden faktiskt tycks vara på väg tillbaka. Dock inte i Hakefjorden. Här lysfiskar man efter sill höst efter höst. Bifångsterna vid detta fiske var till en början mycket stora men med tiden utrotades all fisk längs botten och bara sillen – som kommer för att leka i fjordarna – finns kvar.
Anders Nicander

Annons
4 kommentarer

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  • Jag blir så ledsen när jag läser det här. Trots att läget är katastrofalt är det enda man läser i media att yrkesfiskarna motsätter sig varje begränsning av fisket. Jag uppmanar alla att protestera så högt ni bara kan över detta tragiska öde våra hav utsatts för.

  • Dax att även Hakefjorden får det skydd som övriga fjordar i 8-fjordarprojektet fått !!

  • Jag är född i Stenungsund och flyttade tillbaka för 3 år sedan. Har noterat dessa strålkastare som du säger varje höst. Jag har försökt att ta reda på vad det var för verksamhet, men de bär ju ingen AIS. Jag trode att ”Lys-fiske” förbjöds på 70-80 talet. Så tänkte jag att det är nog inte såutan farleds underhåll. Men mina farhågor har besannats.

  • Det är bara ett fåtal svenska båtar som fiskar med snörpvad och ljus. Två av de största, Astrid och Astrid Marie är hemmahörande på Rörö. Det är ofta dessa som fiskar i Hakefjorden. De båtarna har AIS. Alltid. Även Falken och Tuna Clipper från Rörö fiskar med snörpvad.

Annons
Annons
AKTUELLT

40 miljoner till ”Triple lakes”

Stort fiskevårdsprojekt ska nu återställa flera Jämtländska vattendrag. Det handlar om 40 miljoner kronor som investeras i fiskens miljöer. Snart är många av timmerflottningens sista rester i Jämtland ett minne blott – ett nytt projekt restaurerar flera av länets vattendrag. Nu ska många vattendrag i Bergs, Bräcke och Östersunds kommuner återställas genom Länsstyrelsens projekt ”Triple

Skånska Jakt- och Fiskemässan firar 25-årsjubileum

Missa inte en rolig och mångsidig mässa på slottet Bosjökloster den 29-30 augusti. Mängder av fiskeprofiler finns på plats. Det blir kastuppvisningar, metetävling, fiskeskola för ungdomar, flugkastarskola och marknad med fiskeprylar. Dessutom mycket jakt- och hundaktiviteter att titta på. Mässan äger rum på vackra Bosjökloster Slott och Trädgårdar som ligger mitt i Skånska Ringsjön. Skånska Jakt-

Boka aktiviteter på Fiskekryssningen

Flugbindning, ekolodsskola, fiskefoto, predatorfiske, gösshow, flugfiske – se till att du får plats på din favoritaktivitet. Bokningen till föredrag och workshops på Fiskekryssningen är öppen. Gå in på Fiskekryssningen.se Där hittar du de aktiviteter som nu går att boka. Men tänk på att ge dig själv lite tid att chilla och njuta också. Tidigare år har vissa

Hanöbukten undersöks noggrant

Under det senaste året har det kommit in observationer om sårig och skadad fisk i Hanöbukten. I höst startar en stor undersökning. I och med att fiskare och allmänhet sett såriga fiskar, gick HaV under våren ut och bad alla som vistas i Hanöbukten om hjälp att observera och rapportera avvikelser via Havs hemsida. Nu

Mjölkar stenfisk för serum

Stenfisken är en av världens giftigaste fiskar. Se ett liten film från Australien där man mjölkar fisken för forskning och för serum. Stenfiskens sting lär vara en av de mest smärtsamma saker man kan råka ut för. Giftet orsakar chock, förlamning och kroppsdelen som har blivit stungen kan behöva amputeras för att stoppa giftspridningen. En vuxen och

Fisket i Arktis regleras

Nu har dem fem arktiska staterna förbjudit fiske i Arktis och erkänt området som särskilt sårbart. Avtalet innebär att de fem arktiska staterna, Norge, Danmark, Kanada, Ryssland och USA förbjuder fiskare från deras länder att fiska i de internationella delarna av Arktis. I avtalet som skrevs under ingår också ett beslut om att gemensamt vidta olika

Guppyhjärnor studeras i Stockholm

Guppyhonor med större hjärna klarar sig bättre från predatorer än de med små hjärnor. Men för hanarna spelade det ingen roll. De blev uppätna i samma utsträckning, oavsett hjärnstorlek. Att guppyindivider med mer hjärnkapacitet klarade sig undan predatorer bättre än deras mindre bemedlade kamrater, är kanske inget förvånande resultat. Det som är lite märkligt i

Haj fördröjde befruktning i 4 år

En brunbandad bambuhaj har fått en unge, trots att hon inte har träffat någon hanne på nästan fyra år. Det handlar om fördröjd befruktning. Det finns både däggdjur och fiskar som har så kallad fördröjd befruktning. Honan lagrar sperman i sin kropp, och låter den befrukta ägget vid ett lämpligt tillfälle. På så sätt föds

Bra laxtrend i Byske

Byske älv är Västerbottens största skogsälv och just nu en av Norrlands hetaste laxälvar. Hittills i år har 1050 sportfiskefångster rapporteras, mer än dubbelt så mycket som normalt. Men om vi vill behålla trenden, gäller det att sköta korten rätt. Anledningen till att det just nu ser så bra ut i Byske är kombinationen av

Mest vårt eget skräp

Trots väl fungerande avfallshantering i våra nordiska länder, hamnar mycket skräp på stränderna och i havet. Det mesta kommer faktiskt från oss privatpersoner. Det vanligaste skräpet är av plast och frigolit och kommer från förpackningar och engångsföremål, främst från privatpersoner. Det visar en nordisk pilotstudie där upplockat skräp från olika stränder har analyserats. – Studien