Just nu:
Annons

Nyheter

5 år sedan Sverige Maria Ålander
Signalkräftan planterades in i tron om att den var resistent mot kräftpesten. Så var inte fallet. Istället utgör den nu ett hinder för återintroduktion av den svenska flodkräftan. Foto: HaV
Signalkräftan klassas som invasiv

EU-kommissionen har beslutat att 37 arter ska regleras som invasiva främmande arter i alla medlemsländer, bland dessa är signalkräfta, ullhandskrabba och marmorkräfta. Förordningen gäller fr.o.m. 1 januari 2016.
Främmande arter är djur och växter som med människans hjälp sprids utanför sina naturliga utbredningsområden. I vissa fall klassas de också som invasiva, det vill säga att de har stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden. De kan till exempel konkurrera ut inhemska arter eller sprida smitta till andra djur och växter och ibland även till människor.
– Beslutet innebär att det blir en rad restriktioner för arterna som finns med på listan, bland annat förbud mot utsättning, att avsiktligt reproducera arterna och förbud mot import, säger Sofia Brockmark, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Signalkräftan är en art som är vida spridd i Sverige.

EU:s förordning om invasiva främmande arter gäller från 1 januari i år, 2015. Enligt denna ska medlemsstaterna förebygga, mildra och förhindra vidare negativa effekter av de arter som ingår i unionsförteckningen, det vill säga den nu beslutade listan. För dessa arter måste medlemsländerna bland annat ta fram ha fungerande övervakningssystem, kontroller, kartlägga hur arterna sprids och ta fram åtgärder för hur spridning stoppas och begränsas.
Signalkräftan är en art som är vida spridd i Sverige och den har på många ställen planterats in medvetet och lagligt. Här kan du läsa hur du ska agera i förhållande till signalkräftan.

 

 

Relaterad nyhet från din region
6 timmar sedan Sverige Robert Westin
Torsken är en populär sportfisk. Kommer Havs- och vattenmyndighetens förslag att räcka? Foto: Anders Holm
Ytterligare förslag skall hjälpa torsken

Läget för den svenska torsken är allvarligt och så har det varit under en längre period. Nu har Havs- och vattenmyndigheten kommit med ytterligare förslag om hur torsken skall kunna räddas.

Fiskejournalen har vid flertalet tillfällen rapporterat att statusen för torsken i Östersjön är dålig. Det finns ett undantag i utveckling. Det är för torskbeståndet kring Ålandshav.

Även torskbestånden som finns vid Västkusten är hotade. Havs- och vattenmyndigheten föreslår nu flera olika åtgärder för att hjälpa den svenska torsken på traven.

– Förslagen handlar om att komma till rätta med den mångfald av bakomliggande orsaker, som gör att torsken mår så dåligt. Det handlar både om förslag som kan ge snabba resultat och förslag som kan komma åt underliggande problem så som klimatförändringar och döda havsbottnar, säger statssekreterare Gunvor G Ericson till SVT.

Några av förslagen är skonsammare fiske, åtgärder mot övergödning, minska förekomsten av spöknät och att minska skarv- och sälbeståndet i områden där torsken är svag.

Du kanske även gillar detta