Just nu:
Annons

Nyheter

2 månader sedan Sverige Anders Lundin
Fredrick Federley, Centerpartiet, har hamnat i hetluften genom sin roll i Europaparlamentets fiskeriutskott. Foto: Privat
Kan Federley lösa tvisterna kring fiske, säl och skarv?

Han har onekligen gett sig in i en hårdhänt huggsexa, centerpartisten Fredrick Federley. Som enda svensk har han nu tagit plats i Europaparlamentets fiskeriutskott. Frågan är om han kan göra något för oss sportfiskare? Fiskejournalen har ställt honom mot väggen och frågat just det.

Vad är din egen ingång till fisket – och vad kommer dina huvudfrågor vara under mandatperioden fram till 2023?

– Mina ingångar i fiskerifrågorna är ett levande och hållbart fiske med satsningar som kan utveckla det småskaliga fisket och rena våra vattendrag. Hur vi fiskar och hur vi behandlar våra vatten påverkar också kvaliteten på maten vi äter, och för att kunna fortsätta ha en levande fiskenäring i det långa loppet måste vi behandla både haven och fiskebeståndet på ett vettigt sätt. När EU:s gemensamma fiskeripolitik senast reformerades 2013 så satte man upp målet att alla europeiska fiskebestånd skulle vara hållbara till 2020. Detta är ett mål som vi helt klart inte levt upp till och mycket mer behöver göras.

Vilken hänsyn tas egentligen till det småskaliga fisket i EU, och vad kan du göra för att påverka detta till fördel för svenska kustfiskare och fritidsfiskare, som i dag upplever sig bortträngda av det storskaliga yrkesfisket?

 – Det småskaliga fisket är livsnerven för våra kustsamhällen och det är här vårt fokus ska ligga om vi ska få till ett hållbart fiske. Jag delar bilden att svenska kustfiskare och fritidsfiskare blir bortträngda och det finns en hel del vi kan göra här. Bland annat genom att se till att ta bort gräddfilerna för industrifiskarna, öka lönsamheten för småskaliga fiskare och minska den krångliga byråkratin. Ett exempel är den så kallade ”Kontrollförordningen” som vi nu förhandlar inom Europaparlamentets fiskeriutskott. Det är den lagstiftning som ska se till att den gemensamma fiskepolitiken följs, till exempel hur loggbok ska föras, hur vägning av fisk går till och hur fiskeprodukter ska kunna spåras i livsmedelskedjan. Här kan det gå riktigt illa, då man vill att fritidsfiskare ska omfamnas av samma regelverk som storskaliga industrifiskare. Det är inte rimligt att fritidsfiskare straffas för de oförrätter som det storskaliga yrkesfisket står för. Jag driver just nu att de allra strängaste reglerna inte ska gälla för fritidsfiskare, så länge det inte handlar om skyddade och känsliga arter. 

”Skarven riskerar rubba hela ekosystemet”.

Både företrädare för sportfisket och det småskaliga yrkesfisket larmar om att sälen skadar fiskbestånden i skärgården. Var går smärtgränsen för hur stort det svenska sälbeståndet kan vara? Hur resonerar du kring att handel med sälprodukter inte är tillåten, vilket enligt många gör det ointressant att jaga den säl som upplåts för jakt?

– Min personliga åsikt är att smärtgränsen har passerat för det stora sälbeståndet. Riksdagen drev förra året igenom licensjakt på gråsäl efter påtryckningar av min centerkollega Kristina Yngwe. Det var bra. Och jag förstår att riksdagen nyligen också uppmanade regeringen att arbeta för att Sverige ska bli undantaget från den EU-förordning som förbjuder handel med sälprodukter och som är i linje med Världshandelsorganisationens regler. Det blir ett hårt arbete för Sverige att få till ett undantag från dessa regler, som idag endast ges till inuitsamhällen där säljakten är traditionsenlig.

Diskuteras skarvfrågan på EU-nivå, och i så fall hur? Vilken hållning har du själv till skarvens utbredning i Sverige och dess inverkan på fiskbestånden?

– Skarven som dagligen äter upp till ett kilo fisk per dag, fortsätter att breda ut sig över hela Sverige, men även andra delar av Europa. Skarven riskerar rubba hela ekosystemet, påverkar yrkesfisket i smärtsam hög grad och folks vilja och möjlighet att bo och verka i kustområden. Det är flera EU-länder som har liknande problem med hanteringen av skarv och tacklar på olika sätt konflikten mellan skarv och fiske. Som centerpartist vill jag se en god förvaltning av våra fiskebestånd så att Sverige även i framtiden kan äta fisk från Östersjön. Det är dessutom en förutsättning för levande fiskesamhällen och är en stor del av den turism som finns i skärgården. När stammen av skarv och säl blir för stora innebär de ett hot mot hållbara fiskebestånd. Detta är dock framförallt en svensk fråga att hantera.

Finns det något du kan lova att arbeta för till gagn för det svenska sportfisket?

– Som enda svensk i fiskeriutskottet tar jag rollen som representant för diverse svenska intressen, och däribland självklart också det svenska sportfisket. Jag kommer göra mitt bästa för att förenkla reglerna för småskaligt fiske och se till att fritidsfiskare inte straffas för de oförrätter som det storskaliga yrkesfisket står för. Jag vill styra upp ramverken för det stora industrifisket och förbättra fiskerifonden. Dessutom vill jag se en revidering av art och habitatdirektivet så att jakt blir enklare. En nära kontakt med svenska sportfiskare kommer vara nödvändigt här.

När fångade du en fisk senast – och vilken är din favorit?

– Oj, det var nog över tio år sedan, med pappa som jag fångade en fisk. Minns inte vilken fisk det var. Men favoritfisken är regnbåge givetvis!

I ett kommande nummer av Fiskejournalen kan du läsa en längre intervju med Fredrick Federley, där vi bland annat frågar honom kring centerpartiets inställning till småskalig vattenkraft. Missa inte det!

Relaterad nyhet från din region
9 timmar sedan Sverige Robert Westin
Voice of the Ocean har teamat upp med Lasse Åberg för att sprida kunskap om Östersjön. Foto: Voice of the Ocean webb.
Ny satsning förmedlar kunskap om tillståndet i Östersjön

Undersökningen ’Svensk samhällsoro 2019’ visade att ’Försäkrad havsmiljö’ ligger i topp hos svenskarna oro inför framtiden. Trots detta har ämnet svårt att prioriteras i samhället. Detta vill stiftelsen Voice of the Ocean (VOTO) förändra.

I takt med människans utveckling prövas haven allt hårdare. Utfiskning, övergödning och farliga utsläpp är bland de stora frågorna. För att åstadkomma en förändring krävs en bredare kunskap och engagemang. Med det som målsättning grundades stiftelsen Voice of the Ocean.

– Jag har dykt i över 30 års tid och sett hur Östersjön förändrats. Med Voice of the Ocean vill jag samla det nätverk av kunniga dykare, filmare och forskare jag byggt upp till en gemensam kraft, säger Carl Douglas, grundare av Voice of the Ocean.

För att nå ut med budskapet har Voice of the Ocean i ett av sina första projekt valt att öka kunskapen kring viktiga havsfrågor. Det gör stiftelsen i ett samarbete med Lasse Åberg.

-Jag kan väl milt sagt säga att Östersjön ligger mig varmt om hjärtat då vi halvårsvis bor på östra Gotland. Det har varit både lärorikt och intressant att förmedla information om vårt kära hav, säger Lasse Åberg.

Lasse Åberg har skapat tio animerade kortfilmer som beskriver frågorna. Dessa leder tittaren vidare till voiceoftheocean.org där man hittar länkar till filmer med forskare och experter.

Syftet är att öka allmänbildningen och engagemanget i samhället för att på det viset ge havet en starkare och tydligare röst.

Länk: Här kan du se kortfilmerna om Östersjön.

Kort om stiftelsen

Voice of the Ocean grundades 2019. Initiativtagare är Carl Douglas, som i 30 års tid både dykt och engagerat sig i haven. Stiftelsen arbetar för en framtid där allmänhetens kunskap och intresse kring haven ger ett hållbart samspel mellan människa och hav.

Mer information om stiftelsen finns på voiceoftheocean.org.

Du kanske även gillar detta