Just nu:
Annons
Annons

Nyheter

3 år sedan Sverige
Frågan är hur många, eller snarare få, fiskar som tar sig ända hit där Klarälven övergår i Trysilälven? Foto: Pär Gustafsson
Klarälven restaureras i svensk-norskt projekt

Nu ska Klarälvens laxar få det bättre. Genom att förbättra lek- och uppväxtmiljöer, bygga fiskpassager och införa en mer miljöanpassad reglering av älven ska fisk kunna återkolonisera habitat i Norge. Projektet, som pågår fram till 2020, drivs av Länsstyrelsen i Värmland och Fylkesmannen i Hedmark och är delvis EU-finansierat. 

Två länder – én elv. Så heter det nystartade projekt som bland annat har ambitionen att förstärka Klar- och Trysilälvens lax- och öringbestånd. Dessutom ska förutsättningarna för biologisk mångfald förbättras liksom möjligheterna till en omfattande sportfisketurism. Projektet är en uppföljning av projektet Vänerlaxens fria gång, men kommer fokusera mer på konkreta åtgärder.

”Det är dags att gå från ord till handling”

– Det är dags att gå från ord till handling. En positiv sak är det breda stöd som projektet upplever hos såväl lokala fiskerättsägare, sportfiskare, forskningsmiljöer, kommuner som de nationella fiskevårdsmyndigheterna i Sverige och Norge, säger Pär Gustafsson, länsfiskekonsulent Länsstyrelsen Värmland.

Projektet kommer att lägga stor kraft på att förbättra situationen vid fem av älvens kraftverk. På den svenska sidan finns nio kraftverk och på den norska älvsträckan två. Dessa  reducerar kraftigt fiskens chans till lek och överlevnad. Effektiva passager för uppvandring saknas och om leken lyckas är nedvandringen riskabel.

Klarälvslax i lekskrud. Foto: Länsstyrelsen Värmland

”Tidigare studier har visat att endast omkring hälften av leklaxen når lekområdena…”

– Tidigare studier har visat att endast omkring hälften av leklaxen når lekområdena samt att 70-85 procent av smolten och uppemot 99 procent av kelten dör när den vandrar nedströms mot Vänern. Dessa förluster är oförsvarbara, inte minst när det gäller en så pass speciell laxstam som Klarälvslaxen. Vi måste och kommer därför arbeta för att åtgärder genomförs som ökar överlevnaden, säger projektsamordnare Grete Algesten vid Länsstyrelsen Värmland.

Snart mot en ljusare framtid. Laxunge från Klarälven. Foto: Peter Andersson

För att det ska uppnås behövs det byggas effektivare fiskpassager för uppströms- och nedströmsvandring vid de kraftverk som bedöms ha störst effekt på laxpopulationen. Med rätt åtgärder vid kraftverken och med restaurerade livsmiljöer skulle antalet lekande vildfödda laxar kunna öka från dagens 500-1000 till 5-6000 per år inom en 10-årsperiod. Älvens fulla potential är ännu större, men då krävs att hela den norska delen av älven återkoloniseras. Dessutom behöver vattnet regleras med större varsamhet så att bättre miljöförutsättningar skapas för de unika och hotade arter som lever i och vid Klarälven.

Projektet är treårigt och pågår fram till 15 mars 2020. Totalbudget är på 17,5 miljoner kronor och täcks till hälften av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Resterande medel kommer från Länsstyrelsen Värmland, Fylkesmannen i Hedmark, Havs- och vattenmyndigheten och det norska Miljødirektoratet.

Fortum, som äger samtliga kraftverk på den svenska sidan, är inte aktiva i projektet men har en plats i dess referensgrupp.

Läs mer om projektet här.

Hans Hällman

Relaterad nyhet från din region
2 timmar sedan Sverige
Bosse Teuchler med svenska rekordet på färna. Det här är Bosses tredje färna över tre kilo. Foto: Sportfiskarnas storfiskregister.
Nytt svenskt rekord på färna

Bosse Teuchler är från och med nu en krönt färna-kung. Det nya rekordet på 3605 gram piskar det gamla med nöd och näppe, endast 25 gram skiljer fiskarna åt.

De första dagarna i maj besökte Bosse Svartån. En plats som huserar stora färnor, det vet den insatte. Meningen med trippen till Svartån var att tillsammans med andra fiskeintresserade familjemedlemmar satsa på stor färna. Uppenbarligen gick satsningen hem, men vägen dit var både slingrig och hal.

– Jag hade med mig både bröd, korv, räkor, kräftor och ost. Det var väldigt glest mellan nappen, Ett par napp första kvällen som resulterade i en fin hona på 2 710 g medan Janne och Loke bommade. På morgonen bytte jag ställe och fiskade grunt i strömmen med bröd – det resulterade i en färna på 2 820 g.
Jag fick inget mer den dagen, men Loke fick två kilosfärnor. Senare på kvällen vid 23 00 så fick jag en på 2 400 gram och en halvtimme senare kom hugget jag drömt om. Fisken rymdes knappt i håven. Det var en olekt hona, fullkomligt smällfet och grov över ryggen. Otroligt vacker utan en enda skavank, berättar Bosse för Sportfiskarnas Storfiskregistrerare Nicka Hellenberg

Den stora fisken visade sig vara en fullträff. 61,5 centimeter lång, 42 centimeter runt magen och otroliga 3605 gram, och det bästa av allt – ett nytt svensk rekord.

Färnan är Bosses tredje över trekilosstrecket vilket bara det är en bragd.

Vi på redaktionen lyfter fiskemössan och skickar iväg ett rungande grattis.

Registrerade storfiskar och sportfiskerekord hittar du på: Storfiskregistret

Mathias Arnham

Du kanske även gillar detta