Just nu:
Annons
Annons

Nyheter

3 år sedan Sverige
Kävlingeån är ett av landets mest produktiva ålvatten. En rapport från Länsstyrelsen visar att en stor andel dör i kraftverkens turbiner. Foto: Anders Åkesson
Länsstyrelsen i tvist med Kävlingeåns kraftverk

Länsstyrelsen kräver att tre av Kävlingeåns kraftverk byggs om i syfte att rädda fisken. Kraftverkens ägare anser att åtgärderna blir för dyra och att traditionen ger dem hävdvunnen rätt att driva sina turbiner.

I takt med att vattenkvalitén i Kävlingeån förbättras så vandrar allt mer fisk upp i ån. Det kan ske tack vare omfattande restaureringar där bland annat fiskvägar etablerats. Vandringen nedströms försvåras dock av tre kraftverk som allvarligt hindrar vandrande fisk, vilket är orsaken till att Länsstyrelsen nu kräver omfattande förbättringar. Kraftverkens ägare ställer sig tvivlande till den rapport som legat till grund för beslutet. – Jag har aldrig sett någon skadad fisk, säger Bösmöllans ägare Åke Stridh till Sydsvenskan och får medhåll av Kvarnviks ägare Leif Persson. Det påståendet är förstås lätt att bryta ner, och Ivan Olsson på Länsstyrelsen hänvisar till rapportens sammanställning av kraftverkens inverkan på nedvandrande ål. – Åldödligheten för samtliga tre kraftverk, sammantaget, har uppskattats till 30-45 procent i Kävlingeåns huvudfåra, vilket ska ställas mot mindre än 1 procent där det inte finns några kraftverk. Många ålar förefaller överleva efter passage, men dör kanske någon kilometer längre nedströms på grund av skador som de ådrog sig, menar han.

Kraftverken har lagt fram egna förslag till förbättringar, vilka Länsstyrelsen anser otillräckliga.

Annons

Ärendet ligger nu hos Mark- och miljödomstolen, som ska avgöra om kraftverken följer svensk miljölagstiftning.

Läs mer i Sydsvenskans artikel här.

Hans Hällman

Relaterad nyhet från din region
2 timmar sedan Sverige
Satsning på svensk matfisk: Braxen i stället för laxen

Braxburgare och rökt braxen. Kan det vara något? Ja, absolut tycker flera aktörer som nu försöker få mer vit fisk på svenskarnas tallrikar.

Kan braxen ersätta laxen – och är det rent utav nästa delikatess från exempelvis Bottenviken? Det är frågan som Länsstyrelsen i Norrbotten ställt sig med anledning av ett svensk-finskt forskningsprojekt. Braxen, mört och id betraktas av många som skräpfisk, men projektet målsättning är att kolla om det är möjligt att utveckla gångbara livsmedelsprodukter av dessa fiskar. Det hela är ett samarbete mellan bland annat Sveriges lantbruksuniversitet och fiskeföretaget Guldhaven Pelagiska i Kalix.

I Finland och flera sydeuropeiska länder finns redan braxen på menyn som en uppskattad matfisk.

Annons

Nu får satsningen i Norrbotten sällskap i förarhytten av projektet ”Fiskresurs”, där bland annat Länsstyrelsen i Stockholm deltar. Det handlar om att utnyttja resurserna i exempelvis Mälaren och Stockholms skärgård, där det annars är mest vanligt att den yrkesfiskade braxen blir fiskmjöl. Det ska lanseras nya tekniker för att rensa bort braxens alla ben, och det snackas nya maträtter som exempelvis ”braxburgare”.

Vattnas det i munnen på er läsare?

Nja, vi förstår om ni är skeptiska.

Men enligt flera sportfiskare som Fiskejournalen frågat så är braxen rätt tillagad en delikatess – åtminstone om den kommer från ett förhållandevis friskt vatten. I det kommande numret av Fiskejournalen har vi låtit en expertpanel tycka till om braxen som matfisk. Missa inte det!

Missa inte heller denna läsning:

https://www.fiskejournalen.se/sa-far-du-fram-den-djupa-sanningen-om-ditt-fiske/

Du kanske även gillar detta