Misstänkt sutare var väldig gräskarp

Simon Kjældgaard-Greising är en duktig – och ytterst ambitiös – metare. I sommar har han satsat på stor gräskarp och framgången kom till slut, efter långa förberedelser och en nyutvecklad mäskteknik. Säsongens höjdpunkt kom överraskande. Ett försiktigt ”sutarnapp” utvecklades snabbt till en spännande kamp mot en av sjöns giganter. Simon drog det längste strået och kunde lycklig lyfta upp sin drömfisk – en välmatad gräskarp på hela 16,48 kilo!

Gräskarpar kan var svårfiskade och trivs i – som namnet antyder – riklig växtlighet. Lyckat fiske föregås ofta av mäskning och Simon prövade i år att vada ut till önskad plats, och där skopa ut en egenkomponerad pelletsblandning.

Innan drömfisken landades hade två nätter gett två fiskar över sju kilo – och dessutom flera rätade krokar!

Resultatet lät inte vänta på sig. Innan drömfisken landades hade två nätter gett två fiskar över sju kilo – och dessutom flera rätade krokar! Så visst fanns hoppet om riktigt stor fisk när han riggade upp sina spön inför den tredje natten.
Men fisket var segt och när solens första strålar nådde ut över sjön hade endast en braxen kommit upp. Klockan sex indikerades ytterligare ett napp, som Simon inte blev allt för entusiastisk över.

Allt tydde på sutare men när spöt höjdes och rullen förlorade lina blev det plötsligt spännande!

Allt tydde på sutare men när spöt höjdes och rullen förlorade lina blev det plötsligt spännande! Det krävdes hård press och flera håvningsförsök innan fisken var säkrad. När vågen tickade upp till 16481 gram insåg Simon att sommarens satsning gett ett nytt, och svårslaget personbästa.

”Det kändes helt underbart!”

– Det kändes helt underbart! Jag har fiskat gräskarp i över nio år och hela tiden försökt ta större och större fisk. Det är gräskarpfisket jag brinner mest för och jag har lagt väldigt mycket av min fisketid på det. Så det känns skönt att få utdelning så klart, hälsar han.

[allergallery id=”47056″]

Vi gratulerar till en fantastisk fisk!

Läs mer om fångsten här.

Hans Hällman