Just nu:
Annons
Annons

Nyheter

5 år sedan Sverige
Möte om Yxern – inga löften gavs

Under tisdagen 10 november höll Botorpsströmmens vattenråd möte med bland annat Tekniska Verken och länsstyrelsen Kalmar som inbjudna angående katastrofsituationen i Kalmar läns största sjö, Yxern. Inga löften gavs från Linköpings kommuns energiföretag om åtgärder.

Under mötet framkom att Tekniska Verken (TV) inte har Botorpsströmmen och Yxern som prioriterat område för miljöåtgärder. Detta trots att både sjön och Botorpsströmmen, som leder vattnet från Yxern till havet, idag inte uppnår de miljökrav som EU:s vattendirektiv ställer om god ekologisk status.
På frågan om de kommer att agera svarade de att de försökte med en omprövning under 2014, men att alla parter var emot den.

– Ja, deras ansökan skulle inte förändra situationen tillräckligt mycket, sjön skulle i princip fortfarande kunna tömmas på vatten som idag, säger Tino Åberg, från Älvräddargrupp Vimmerby-Västervik, som kämpat för att Yxerns reglering ska bli mer miljöanpassad i många år.
Inbjuden att hålla ett anförande var också Christer Borg, ordförande i Älvräddarna. Han var inte imponerad av TV:s svar på frågor.
– Visst är de lite mjukare i sin retorik, men jag har varit på för många möten med kraftbolag för att låta mig imponeras. Det är ju främst den negativa exponeringen i SVT som gör att de nu överhuvudtaget kommer på möten, de har blivit inbjudna förut flera gånger, men inte orkat komma. Först när de konkret förlorar pengar på sitt uppförande kommer de att vakna upp, och det är något vi funderar kring just nu i Älvräddarna, säger Christer.

”Först när de konkret förlorar pengar på sitt uppförande kommer de att vakna upp…”

Nils Leine från Kammarkollegiet var också med på mötet och fick svara på frågor. Som han ser det är det verksamhetsutövarens (läs TV:s) ansvar att rätta till miljöproblemen, eftersom miljöbalkens system är uppbyggt på det viset. Regleringsföretaget, där TV är majoritetsägare, kan när som helst begära ett nytt tillstånd, eller begära att få riva ut dammen helt och ge sjön en naturlig tappning igen menade Leine.
Tranås Energi var också på plats, och Magnus Lundberg, elnätschef och ansvarig för Tranås miljöåtgärder, höll också en kort föreläsning om deras miljöarbete i samtliga sina kraftverk som belönats med diplom från Älvräddarna.
Här kan du läsa en tidigare notis om Yxern. Här kan du se ett nytt inslag från SVT om dagens möte och situationen.

Relaterad nyhet från din region
2 timmar sedan Sverige
Fredrick Federley, Centerpartiet, har hamnat i hetluften genom sin roll i Europaparlamentets fiskeriutskott. Foto: Privat
Kan Federley lösa tvisterna kring fiske, säl och skarv?

Han har onekligen gett sig in i en hårdhänt huggsexa, centerpartisten Fredrick Federley. Som enda svensk har han nu tagit plats i Europaparlamentets fiskeriutskott. Frågan är om han kan göra något för oss sportfiskare? Fiskejournalen har ställt honom mot väggen och frågat just det.

Vad är din egen ingång till fisket – och vad kommer dina huvudfrågor vara under mandatperioden fram till 2023?

– Mina ingångar i fiskerifrågorna är ett levande och hållbart fiske med satsningar som kan utveckla det småskaliga fisket och rena våra vattendrag. Hur vi fiskar och hur vi behandlar våra vatten påverkar också kvaliteten på maten vi äter, och för att kunna fortsätta ha en levande fiskenäring i det långa loppet måste vi behandla både haven och fiskebeståndet på ett vettigt sätt. När EU:s gemensamma fiskeripolitik senast reformerades 2013 så satte man upp målet att alla europeiska fiskebestånd skulle vara hållbara till 2020. Detta är ett mål som vi helt klart inte levt upp till och mycket mer behöver göras.

Vilken hänsyn tas egentligen till det småskaliga fisket i EU, och vad kan du göra för att påverka detta till fördel för svenska kustfiskare och fritidsfiskare, som i dag upplever sig bortträngda av det storskaliga yrkesfisket?

 – Det småskaliga fisket är livsnerven för våra kustsamhällen och det är här vårt fokus ska ligga om vi ska få till ett hållbart fiske. Jag delar bilden att svenska kustfiskare och fritidsfiskare blir bortträngda och det finns en hel del vi kan göra här. Bland annat genom att se till att ta bort gräddfilerna för industrifiskarna, öka lönsamheten för småskaliga fiskare och minska den krångliga byråkratin. Ett exempel är den så kallade ”Kontrollförordningen” som vi nu förhandlar inom Europaparlamentets fiskeriutskott. Det är den lagstiftning som ska se till att den gemensamma fiskepolitiken följs, till exempel hur loggbok ska föras, hur vägning av fisk går till och hur fiskeprodukter ska kunna spåras i livsmedelskedjan. Här kan det gå riktigt illa, då man vill att fritidsfiskare ska omfamnas av samma regelverk som storskaliga industrifiskare. Det är inte rimligt att fritidsfiskare straffas för de oförrätter som det storskaliga yrkesfisket står för. Jag driver just nu att de allra strängaste reglerna inte ska gälla för fritidsfiskare, så länge det inte handlar om skyddade och känsliga arter. 

”Skarven riskerar rubba hela ekosystemet”.

Både företrädare för sportfisket och det småskaliga yrkesfisket larmar om att sälen skadar fiskbestånden i skärgården. Var går smärtgränsen för hur stort det svenska sälbeståndet kan vara? Hur resonerar du kring att handel med sälprodukter inte är tillåten, vilket enligt många gör det ointressant att jaga den säl som upplåts för jakt?

– Min personliga åsikt är att smärtgränsen har passerat för det stora sälbeståndet. Riksdagen drev förra året igenom licensjakt på gråsäl efter påtryckningar av min centerkollega Kristina Yngwe. Det var bra. Och jag förstår att riksdagen nyligen också uppmanade regeringen att arbeta för att Sverige ska bli undantaget från den EU-förordning som förbjuder handel med sälprodukter och som är i linje med Världshandelsorganisationens regler. Det blir ett hårt arbete för Sverige att få till ett undantag från dessa regler, som idag endast ges till inuitsamhällen där säljakten är traditionsenlig.

Diskuteras skarvfrågan på EU-nivå, och i så fall hur? Vilken hållning har du själv till skarvens utbredning i Sverige och dess inverkan på fiskbestånden?

– Skarven som dagligen äter upp till ett kilo fisk per dag, fortsätter att breda ut sig över hela Sverige, men även andra delar av Europa. Skarven riskerar rubba hela ekosystemet, påverkar yrkesfisket i smärtsam hög grad och folks vilja och möjlighet att bo och verka i kustområden. Det är flera EU-länder som har liknande problem med hanteringen av skarv och tacklar på olika sätt konflikten mellan skarv och fiske. Som centerpartist vill jag se en god förvaltning av våra fiskebestånd så att Sverige även i framtiden kan äta fisk från Östersjön. Det är dessutom en förutsättning för levande fiskesamhällen och är en stor del av den turism som finns i skärgården. När stammen av skarv och säl blir för stora innebär de ett hot mot hållbara fiskebestånd. Detta är dock framförallt en svensk fråga att hantera.

Finns det något du kan lova att arbeta för till gagn för det svenska sportfisket?

– Som enda svensk i fiskeriutskottet tar jag rollen som representant för diverse svenska intressen, och däribland självklart också det svenska sportfisket. Jag kommer göra mitt bästa för att förenkla reglerna för småskaligt fiske och se till att fritidsfiskare inte straffas för de oförrätter som det storskaliga yrkesfisket står för. Jag vill styra upp ramverken för det stora industrifisket och förbättra fiskerifonden. Dessutom vill jag se en revidering av art och habitatdirektivet så att jakt blir enklare. En nära kontakt med svenska sportfiskare kommer vara nödvändigt här.

När fångade du en fisk senast – och vilken är din favorit?

– Oj, det var nog över tio år sedan, med pappa som jag fångade en fisk. Minns inte vilken fisk det var. Men favoritfisken är regnbåge givetvis!

I ett kommande nummer av Fiskejournalen kan du läsa en längre intervju med Fredrick Federley, där vi bland annat frågar honom kring centerpartiets inställning till småskalig vattenkraft. Missa inte det!

Du kanske även gillar detta