Just nu:
Annons
Annons

Nyheter

3 månader sedan Sverige
Nödbromsen drogs på Gotland – men har det gett resultat?

Första mars innebär fiskepremiär på flera håll i landet – men på andra håll innebär det att förbud inträder. På Gotland fredas sedan många år abborre och gädda mellan 1 mars–31 maj, men frågan är om det gett önskat resultat?

De gotländska, kustlevande bestånden av gädda och abborre gick ner drastiskt under 1990-talet. Det var samma visa i exempelvis Kalmarsund, runt Öland och upp längs Ostkusten, och på Gotland infördes det förbud mellan 1 mars–31 maj. Myndigheterna drog helt enkelt i nödbromsen.

Fiskejournalen undrar förstås om förbudet gett märkbar effekt, och vi ställer därför frågan till gotlänningen och fiskeexperten Nicka Hellenberg.

– Gäddbestånden har inte återhämtat sig nämnvärt, vad man kan se. För abborren har de senaste två–tre åren visat en uppgång, men å andra sidan tycker jag personligen att det är på tok för tidigt att säga att det är bra nu. Vi vet inte orsakerna till uppgången, eller om den kommer hålla i sig, resonerar han.

När det gäller gäddan pågår ett antal åtgärder – främst i Sportfiskarnas regi – där man exempelvis återskapar våtmarker och förbättrar vandringsleder.

– Det har ju visat sig att i många områden på svenska Ostkusten är de sötvattenslevande gäddbestånden oerhört viktiga. Det är ju därför man satsar på ”gäddfabriker” och liknande. På Gotland går det inte att se något resultat i gäddpopulationen från dessa arbeten ännu, men förhoppningsvis kommer det. Våtmarkerna är ju dessutom finfina ur många ekologiska perspektiv.

Vad har då fisket på Gotland för framtidsutsikter, om du får dra till med en kombinerad gissning och önskan?

– Personligen skulle jag gärna se ett formidabelt gäddfiske kring Gotland, liksom i Kalmarsund, eller resten av Ostkusten i framtiden. Men frågan är om det någonsin blir som det var på 1970- och 1980-talen. Utan torsken, som fanns långt in på grundvattnet innan den försvann, saknas ju också en oerhört viktigt födokälla för gäddan. Våtmarkerna är utdikade sedan länge och det finns många andra hinder, men samtidigt görs det ju viktiga åtgärder, som lovar gott. Låt oss hoppas!

Du har väl inte missat denna läsning:

Föreningar får hård kritik för angeldonstävling

Relaterad nyhet från din region
2 timmar sedan Sverige
Fredrick Federley, Centerpartiet, har hamnat i hetluften genom sin roll i Europaparlamentets fiskeriutskott. Foto: Privat
Kan Federley lösa tvisterna kring fiske, säl och skarv?

Han har onekligen gett sig in i en hårdhänt huggsexa, centerpartisten Fredrick Federley. Som enda svensk har han nu tagit plats i Europaparlamentets fiskeriutskott. Frågan är om han kan göra något för oss sportfiskare? Fiskejournalen har ställt honom mot väggen och frågat just det.

Vad är din egen ingång till fisket – och vad kommer dina huvudfrågor vara under mandatperioden fram till 2023?

– Mina ingångar i fiskerifrågorna är ett levande och hållbart fiske med satsningar som kan utveckla det småskaliga fisket och rena våra vattendrag. Hur vi fiskar och hur vi behandlar våra vatten påverkar också kvaliteten på maten vi äter, och för att kunna fortsätta ha en levande fiskenäring i det långa loppet måste vi behandla både haven och fiskebeståndet på ett vettigt sätt. När EU:s gemensamma fiskeripolitik senast reformerades 2013 så satte man upp målet att alla europeiska fiskebestånd skulle vara hållbara till 2020. Detta är ett mål som vi helt klart inte levt upp till och mycket mer behöver göras.

Vilken hänsyn tas egentligen till det småskaliga fisket i EU, och vad kan du göra för att påverka detta till fördel för svenska kustfiskare och fritidsfiskare, som i dag upplever sig bortträngda av det storskaliga yrkesfisket?

 – Det småskaliga fisket är livsnerven för våra kustsamhällen och det är här vårt fokus ska ligga om vi ska få till ett hållbart fiske. Jag delar bilden att svenska kustfiskare och fritidsfiskare blir bortträngda och det finns en hel del vi kan göra här. Bland annat genom att se till att ta bort gräddfilerna för industrifiskarna, öka lönsamheten för småskaliga fiskare och minska den krångliga byråkratin. Ett exempel är den så kallade ”Kontrollförordningen” som vi nu förhandlar inom Europaparlamentets fiskeriutskott. Det är den lagstiftning som ska se till att den gemensamma fiskepolitiken följs, till exempel hur loggbok ska föras, hur vägning av fisk går till och hur fiskeprodukter ska kunna spåras i livsmedelskedjan. Här kan det gå riktigt illa, då man vill att fritidsfiskare ska omfamnas av samma regelverk som storskaliga industrifiskare. Det är inte rimligt att fritidsfiskare straffas för de oförrätter som det storskaliga yrkesfisket står för. Jag driver just nu att de allra strängaste reglerna inte ska gälla för fritidsfiskare, så länge det inte handlar om skyddade och känsliga arter. 

”Skarven riskerar rubba hela ekosystemet”.

Både företrädare för sportfisket och det småskaliga yrkesfisket larmar om att sälen skadar fiskbestånden i skärgården. Var går smärtgränsen för hur stort det svenska sälbeståndet kan vara? Hur resonerar du kring att handel med sälprodukter inte är tillåten, vilket enligt många gör det ointressant att jaga den säl som upplåts för jakt?

– Min personliga åsikt är att smärtgränsen har passerat för det stora sälbeståndet. Riksdagen drev förra året igenom licensjakt på gråsäl efter påtryckningar av min centerkollega Kristina Yngwe. Det var bra. Och jag förstår att riksdagen nyligen också uppmanade regeringen att arbeta för att Sverige ska bli undantaget från den EU-förordning som förbjuder handel med sälprodukter och som är i linje med Världshandelsorganisationens regler. Det blir ett hårt arbete för Sverige att få till ett undantag från dessa regler, som idag endast ges till inuitsamhällen där säljakten är traditionsenlig.

Diskuteras skarvfrågan på EU-nivå, och i så fall hur? Vilken hållning har du själv till skarvens utbredning i Sverige och dess inverkan på fiskbestånden?

– Skarven som dagligen äter upp till ett kilo fisk per dag, fortsätter att breda ut sig över hela Sverige, men även andra delar av Europa. Skarven riskerar rubba hela ekosystemet, påverkar yrkesfisket i smärtsam hög grad och folks vilja och möjlighet att bo och verka i kustområden. Det är flera EU-länder som har liknande problem med hanteringen av skarv och tacklar på olika sätt konflikten mellan skarv och fiske. Som centerpartist vill jag se en god förvaltning av våra fiskebestånd så att Sverige även i framtiden kan äta fisk från Östersjön. Det är dessutom en förutsättning för levande fiskesamhällen och är en stor del av den turism som finns i skärgården. När stammen av skarv och säl blir för stora innebär de ett hot mot hållbara fiskebestånd. Detta är dock framförallt en svensk fråga att hantera.

Finns det något du kan lova att arbeta för till gagn för det svenska sportfisket?

– Som enda svensk i fiskeriutskottet tar jag rollen som representant för diverse svenska intressen, och däribland självklart också det svenska sportfisket. Jag kommer göra mitt bästa för att förenkla reglerna för småskaligt fiske och se till att fritidsfiskare inte straffas för de oförrätter som det storskaliga yrkesfisket står för. Jag vill styra upp ramverken för det stora industrifisket och förbättra fiskerifonden. Dessutom vill jag se en revidering av art och habitatdirektivet så att jakt blir enklare. En nära kontakt med svenska sportfiskare kommer vara nödvändigt här.

När fångade du en fisk senast – och vilken är din favorit?

– Oj, det var nog över tio år sedan, med pappa som jag fångade en fisk. Minns inte vilken fisk det var. Men favoritfisken är regnbåge givetvis!

I ett kommande nummer av Fiskejournalen kan du läsa en längre intervju med Fredrick Federley, där vi bland annat frågar honom kring centerpartiets inställning till småskalig vattenkraft. Missa inte det!

Du kanske även gillar detta