Just nu:
Annons
Annons

Nyheter

5 månader sedan Sverige
Leif Engström med en 15-plussare fångad på en Swim Whizz söder om Mörkö. Någon gång under mitten av 70-talet. Foto: Leif Engström
Gäddprofessorns odödliga gäddtips del 1

Leif ”gäddprofessorn” Engströms anteckningar från otaliga fisketurer innefattar över 30 000 fångade gäddor, vilka utgör grunden för en ovärderlig kunskapsbank när vi pratar gäddfiske. I den här serien bjuder Leif på 20 odödliga fisketips som garanterat kommer bättra på fångstkvoten för dig som jagar gäddan. Här har du del 1 av 4 – varsågod!

Leif Engström eller ”gäddprofessorn” är en legend i gäddsammanhang. Så är det bara. Under åtskilliga decennier har han lagt all sin tid på att klura ut hur man lurar gäddan till hugg. Tittar vi i backspegeln på Leifs karriär som aktiv gäddfiskare tar det inte lång tid innan vi förstår hur tidig han var med allt från fisketekniker, utrustning och inte minst tänket kring hur gäddan som art fungerar. I den här serien har vi skakat liv i 20 av Leifs allra bästa gäddfisketips. Trots att tipsen har några år på nacken så är de lika aktuella idag. Inget snack om det, läs och avgör själv!

1. Fiska inte på måfå

Annons
95 procent av fisketekniken ligger i att hitta gäddan. Hittar du gäddan på en plats så fiska av den ordentligt och se dig om efter liknande platser. Hittar du gäddan i en sydvästvänd vik, så fiska i nästa sydvästvända vik. Hittar du gäddan runt friliggande grynnor på 6 till 8 meters djup, så fortsätt fiska vid friliggande grynnor med samma djup. Kommer du till en plats på morgonen som efter rådande omständigheter borde vara fångstgivande men ingenting händer – åk dit på eftermiddagen, då brukar gäddan vara på plats.

Leifs fiskekompanjoner Kjell Lagergren och Birger Kvarnälv aka ”mothuggsspecialisten” bordar en schysst skärgårdsgädda. Juli 1976. Foto: Leif Engström

2. Anteckna!
Den stora gäddan föredrar alldeles speciella viloplatser mellan jaktvandringarna. Vid en speciell grynna kan man få en eller flera grova gäddor vid varje fisketur. Vid en annan grynna, som ser nästan exakt likadan ut, får man aldrig ett hugg. Det kan vara en kall undervattensström, alltför låg syrgashalt eller avsaknad av kamouflagemöjligheter som skiljer den ena grynnan från den andra.
Ta alltid för vana att noggrant notera platsen där en stor gädda har huggit. Skriv upp vindriktning, ljusförhållanden, vattentemperatur, fångstdjup, vattenstånd, barometerstånd, bete, tidpunkt på dagen och fångstdatum. Dessa anteckningar kan tillsammans med andra iakttagelser komma till god användning vid ett senare, liknande fisketillfälle. En fångstgivande plats lönar sig att testa vid varje fisketur. När en stor gädda försvinner från en bra ståndplats ersätts hon nästan alltid av en ny i ungefär samma storleksklass.

När en stor gädda försvinner från en bra ståndplats ersätts hon nästan alltid av en ny i ungefär samma storleksklass.

3. Kasta mot vindriktningen
När vinden legat på hårt i samma riktning några dagar brukar gäddorna samlas utefter lovartstränderna. Dessa dagar bör du fiska från land och alltid kasta mot vindriktningen. Gäddan står med huvudet vänt mot vinden och strömmen, och hon förflyttar sig fram och tillbaka utmed lovartstranden när hon söker efter lämpligt byte. Genom att spinna in med vindriktningen får du ditt bete att gå med vinden mot stranden och gäddan. Det innebär att du närmar dig gäddan med betet på samma sätt och från samma håll som den naturliga bytesfisken närmar sig gäddan.
Metoden är mer effektiv och fångstgivande än att stanna utanför lovartstranden i en båt och kasta med vindriktningen, så att betet närmar sig gäddan bakifrån.

Leif med en 14-kilosgädda som även blev IGFA-rekord. Fångad utanför Grisviken, Stora Andö i Furusunds skärgård. Någon gång på 70-talet. Foto: Leif Engström

4. Variation är A och O
Den framgångsrike fiskaren varierar alltid sina metoder genom att metodiskt arbeta sig från grunt till djupare vatten. Variera inspinningshastighet och bete tills du har hittat den för dagen rätta kombinationen av bete, fisketeknik och fiskeplats.

Annons

Genom att spinna in med vindriktningen får du ditt bete att gå med vinden mot stranden och gäddan.

5. Effektivt landfiske
Många gäddfiskare är rädda för bottennapp så att de enbart kastar rakt ut från stranden för att snabbt börjar spinna in betet i samma ögonblick det träffar vattenytan. Detta ger sällan något resultat i vatten djupare än två meter. Betet kommer att presenteras utanför gäddans blickfält och även om gäddan hör betet vill hon ogärna släppa bottenkontakten, och ge sig upp till ytan för att jaga bytet. Det är betydligt bättre att fiska längs med stränderna tätt utefter botten och spinna in betet långsamt. Vid fiske från land kommer nästan alla hugg inne vid strandkanten. I klara vatten är det därför bäst att öka inspinningshastigheten de sista metrarna, vilket brukar aktivera gäddan till hugg innan hon ser den fiskande. I grumliga vatten bör inspinningshastigheten dämpas de sista metrarna. Gäddan hugger då ofta ända inne vid fötterna.

(Alla tips är hämtade från trumman.com).

Relaterad nyhet från din region
2 timmar sedan Sverige
Satsning på svensk matfisk: Braxen i stället för laxen

Braxburgare och rökt braxen. Kan det vara något? Ja, absolut tycker flera aktörer som nu försöker få mer vit fisk på svenskarnas tallrikar.

Kan braxen ersätta laxen – och är det rent utav nästa delikatess från exempelvis Bottenviken? Det är frågan som Länsstyrelsen i Norrbotten ställt sig med anledning av ett svensk-finskt forskningsprojekt. Braxen, mört och id betraktas av många som skräpfisk, men projektet målsättning är att kolla om det är möjligt att utveckla gångbara livsmedelsprodukter av dessa fiskar. Det hela är ett samarbete mellan bland annat Sveriges lantbruksuniversitet och fiskeföretaget Guldhaven Pelagiska i Kalix.

I Finland och flera sydeuropeiska länder finns redan braxen på menyn som en uppskattad matfisk.

Annons

Nu får satsningen i Norrbotten sällskap i förarhytten av projektet ”Fiskresurs”, där bland annat Länsstyrelsen i Stockholm deltar. Det handlar om att utnyttja resurserna i exempelvis Mälaren och Stockholms skärgård, där det annars är mest vanligt att den yrkesfiskade braxen blir fiskmjöl. Det ska lanseras nya tekniker för att rensa bort braxens alla ben, och det snackas nya maträtter som exempelvis ”braxburgare”.

Vattnas det i munnen på er läsare?

Nja, vi förstår om ni är skeptiska.

Men enligt flera sportfiskare som Fiskejournalen frågat så är braxen rätt tillagad en delikatess – åtminstone om den kommer från ett förhållandevis friskt vatten. I det kommande numret av Fiskejournalen har vi låtit en expertpanel tycka till om braxen som matfisk. Missa inte det!

Missa inte heller denna läsning:

https://www.fiskejournalen.se/sa-far-du-fram-den-djupa-sanningen-om-ditt-fiske/

Du kanske även gillar detta