Just nu:
Annons

Nyheter

3 år sedan Sverige Hans Hällman
Tänk att det åter är möjligt att se hoppande tonfisk längs den svenska kusten. Men varifrån kommer de och vart tar de vägen? Det och mycket annat kan forskarna snart besvara. Foto: Markus Lundgren
Sportfiskarna, SLU och WWF summerar höstens fiske efter tonfisk

Årets septembermånad går till den svenska fiskehistorien. Under nio actionfyllda dagar förenades forskare, sportfiskare och märkningsexperter i en gemensam insats i vetenskapens tjänst. Syftet var att öka förståelsen för den blåfenade tonfisken, som gjort en efterlängtad återkomst till den svenska kusten. Resultatet blev fjorton märkta tonfiskar på svenskt vatten. Nu ger tre av projektets huvudaktörer – Sportfiskarna, SLU och WWF – en samlad summering av höstens fiskeinsats.

113 båtdagar, 476 persondagar och över 3000 kroktimmar, ja det råder ingen tvekan om att Sportfiskarnas koordinering av fisket krävt mycket planering. Och när nu fiskeinsatsen utvärderas tycks enighet råda om att Markus Lundgren, Sportfiskarnas fiskevårdschef, har utfört sitt uppdrag på bästa sätt. Så här förklarar han själv de framgångsrika dagarna till havs.

”Det har krävt mycket arbete med att koordinera våra sportfiskebåtar under de nio fiskedagarna, men resultatet är fantastiskt!”

– Det har krävt mycket arbete med att koordinera våra sportfiskebåtar under de nio fiskedagarna, men resultatet är fantastiskt! En kombination av kompetenta sportfiskare och ovanligt fint septemberväder har gjort att vi har kunnat hantera och märka tonfiskarna under bästa möjliga förhållanden för både fisk och märkningspersonal, säger han.

Andreas Sundelöf, forskare vid SLU Aqua, har lett den svenska delen av projektet. Även han är nöjd med höstens märkning.

”Bestånden har växt till sig de senaste åren och chanserna att vi ska kunna se tonfisk i skandinaviska vatten framöver är goda”

– Projektet är oerhört lyckat. De märkta fiskarna kommer att bidra med information om vandringsmönster och genetik som är fundamental för den framtida förvaltningen av blåfenad tonfisk. Bestånden har växt till sig de senaste åren och chanserna att vi ska kunna se tonfisk i skandinaviska vatten framöver är goda, säger han.

Förutom att fiskarna märktes fick de även ge ifrån sig vävnadsprover. Dessa ska nu analyseras för att säkerställa tonfiskarnas härkomst. I Atlanten finns två bestånd av blåfenad tonfisk, och mycket talar för att de märkta fiskarna kommer från det östra beståndet. Snart vet man, och det är viktigt inför framtida beslut om en hållbar förvaltning.

”Den lyckade märkningen av blåfenad tonfisk i Västerhavet ger nu en möjlighet att få ökad kunskap om dessa havens giganter”

– Den lyckade märkningen av blåfenad tonfisk i Västerhavet ger nu en möjlighet att få ökad kunskap om dessa havens giganter som kan bidra till en långsiktigt hållbar förvaltning av bestånden framöver. Mer information om vad som sker i våra hav och varför är nödvändigt för att behålla den biologiska mångfalden och nyttjandet av havets resurser, säger Inger Näslund, havsexpert på Världsnaturfonden WWF.

Även Danmark har ingått i projektet. De förlade satsningen norr om Skagen och lyckades märka fyra tonfiskar. Experter från det spanska forskningsinstitutet Azti-Tecnalia ansvarade för märkningen i både Sverige och Danmark.

Läs mer på Sportfiskarnas sida här.

Hans Hällman

Relaterad nyhet från din region
10 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Tove Ahlander med sin 90 centimeter långa gös. Foto: Privat
Blixtar och dunder – då small det till ordentligt för Tove

Tove Ahlander tillhör landets flitigaste gösfiskare, med många stora exemplar på sitt samvete. Hur tung hennes senaste fisk var går dock inte att säga eftersom vågen typiskt nog var trasig …

Det var absolut ingen rekordfisk på något sätt – men visst är det ändå typisk att storgösen hugger när varken vågen eller kamerastativet fungerar. Men minst sagt hyfsad var den, och bilden blev tillräckligt bra för att läsarna ska kunna bilda sig en skaplig uppfattning om fiskens storlek. 
– Det var efter ett oväder som jag bestämde mig för ett vertikalpass efter gös, då de brukar vara riktigt bra fiske efter just åskoväder. Det var svårt att hitta de större gösarna tills jag i slutet av kvällen såg en större individ på min sidescan. Väl under givaren så högg den bestämt, berättar Tove Ahlander.
Hon mätte gösen till 90 centimeter, och vikten kunde alltså inte fastställas då vågen inte ville fungera. Men enligt Tove handlade det inte om personligt rekord, som tur var. 

Fiskejournalen passar på att fråga henne om sina bästa två tips för att lyckas med sensommarfisket efter gös.

  1. För att lyckas så kan både traditionellt jiggfiske och vertikalfiske både vara roligt och ge fina gösar, mete vid grynnor är också en bra metod. Det mest effektiva sättet att fånga stora gösar på är att leta dem pelagiskt med ekolod och vertikalfiska efter dem.
  2. I mörka eller humusfärgade vatten fungerar det bäst med skrikiga färger i grönt orange och gult, rött är även en favorit. Transparenta och glittriga färger funkar i soligt och halvklart väder. Oftast hittar du gösen nära djuphål, stenig och hård bottenstruktur, intill grynnor på kvällen och tidig morgon. 

Tove hälsar också att bästa gösfisket oftast är under ihållande högtryck och soliga dagar, så håll gärna koll på lufttrycket och väderleken för ett lyckat gösfiske. 
– Fullmåne och tilltagande mot fullmåne är även en sak jag också går efter. Har oftast haft ett bättre fiske kring den perioden. 


Tack för det Tove – och grattis till en mäktig fisk!

Du kanske även gillar detta